Här ett photoshop-tillverkat koncept till en personlig flagga för Prinsen av Lorenzburg.
Sacrivexillum (av latin sacrum – helig och vexillum – flagga) är Prinsen av Lorenzburgs personliga sagobanér. Flaggan är ett tretungat vitt banér, dekorerat med symboler för de saker som Prinsen vill stå för. Prinsen flaggar för frihet och en gemenskap som inte stänger ute på basis av tro, politisk övertygelse, kön, etnicitet eller sexualitet. Sacrivexillum, som är inspirerad av Jeanne D’Arcs personliga fana, är den ena av två viktiga flaggor i Lorenzburg. Den andra är den urgamla “Oriflamme“, Lorenzburgs egen nationalflagg;
Oriflamme (Lorenzburgs Flamma) är en röd och gyllene flagga. I den slutgiltiga versionen av nationens flagga syns Lorenzburgs symboliska krönta ärta mot en röd bakgrund som är beströdd med små kronor. Flaggan kan också bäras som fana och då alltid i en tretungad variant med en omgivande bård av guld (Gult) och en blå silkestofs i änden av varje tunga. Det går också bra att flagga med fan-varianten av Oriflammen..
Oriflammen, Lorenzburgs Flamma, är inspirerad av den fornfranska, och numera aldrig använda, riksfanan som också kallades Oriflamme. Här nedan ett citat, hämtat från Wikipedia, om den ursprungliga Oriflamme:
”Oriflamme (guldflamma) var en fornfransk riksfana, bestående av en mindre, röd sidenduk, fäst på en lans av förgylld koppar. Dess utseende torde i övrigt ha växlat under olika tider och den uppges ha haft flera uddar och inne på duken ha varit försedd med gyllene stjärnor eller lågor. Oriflammen var ursprungligen klostret Saint-Denis kyrkofana och fördes till en början av klostrets skyddsherrar, grevarna av Vexin. Sedan detta grevskap 1082 blivit förenat med kronan brukade de franska konungarna, när de drog ut i krig, ur abbotens i Saint-Denis händer högtidligt ta emot fanan och anförtro den åt en edsvuren fanbärare. I slaget vid Azincourt 1415 stupade den siste oriflammebäraren, och själva fanan torde då ha fallit i engelsmännens händer. När Ludvig XI 1465 drog ut i krig mot Burgund, hämtade han en oriflamme i Saint-Denis, men senare omtalas inte detta bruk. I ett inventarium från 1536 omtalas denna riksfana som en antikvitet.”
